Ex-president Calderón häktad i Costa Rica anklagad
för förskingring av biståndsmedel
25 oktober 2004
Costa Ricas ex-president Rafael Ángel Calderón har placerats i nio månaders
häkte medan man utreder omfattande korruptionsanklagelser mot honom.
Expresidenten som tillhör Costa Ricas kristdemokratiska parti innehade
landets högsta ämbete under åren 1990-1994. Han misstänks för att ha ingått i en kriminell liga som förskingrade biståndsmedel från Finland, närmare bestämt ett lån på 39 miljoner dollar som var avsett för inköp av mediciner till ett statligt sjukhus.
Med hjälp av de medel som Calderón skaffade sig kunde han bland annat
köpa sig lyxiga lägenheter i Florida och i Boston samt även skaffa sig
flera lyxbilar. Han är också delägare i flera företag.
I Panama framkommer samtidigt nya avslöjanden om expresidenten
Mireya Moscoso. Hon inhandlade från ett hemligt konto som bara kunde
användas av presidenten bland annat smycken och lyxiga kläder.
Moscosos sista gärning som avgående president var att benåda fyra
exilkubanska terrorister som planerade att spränga en universitetsaula
i luften medan Fidel Castro höll tal för studenter och lärare. Den
bomb som skulle användas var enligt myndigheterna tillräckligt
stark för att spränga flera kvarter i luften. Tre av terroristerna
flögs med amerikanskt flyg till Florida där de togs emot som hjältar
av högerextremistiska terroristsympatisörer med kopplingar till bröderna
W och Jeb Bush och - givetvis - av den exilkubanska extremhögern.
Att på detta sätt använda ett hemligt konto för privat lyxkonsumtion
är fullt lagligt och utbrett i Latinamerika.
Honduras expresident Callejas
lät sin fru utföra svindyra plastikoperationer i Frankrike med hjälp av ett
sådant konto. Callejas var också upphovsman till den "genialiska"
idén att sälja honduranska pass till medlemmar av den lägre medelklassen i
Asien. Dessa reste sedan till Honduras, presenterade sig som rika
honduraner på USA:s konsulat i Tegucigalpa, och fick visum för att
besöka USA där de sedan stannade. Pengarna som Callejas fick in på detta
sätt fördes över till affärsgruppen Grupo Lempira där såväl han själv som
den nuvarande presidenten Ricardo Maduro är delägare.
Detta var ett klumpigt försök till penningtvätt.
Callejas har aldrig straffats för sina illgärningar. Nyligen utsågs han
till ordförande för honduranska fotbollsförbundet.
Häromdagen rapporterade La Prensa Honduras att tio statstjänstemän avskdedats
för att de offentligt protesterat mot att Callejas aldrig ställts
inför rätta. Flera andra tjänstemän omplacerades av samma anledning.
Apropå fotboll kan det vara värt att berätta historien om Honduras förste
demokratiskt valde president efter en lång period av militärdiktatur, Suazo
Córdova, som innehade landets högsta ämbete 1982-1986. Denne var liksom
Callejas fotbollstokig och lät bygga en lyxig fotbollsstadion i sin hemstad
La Paz - som tyvärr aldrig har haft något fotbollslag.
Det faktum att korrumperade presidenter ställs inför rätta i Costa Rica men inte i Honduras återspeglar skillnader i utbildningsnivån. Costa Rica har ett för latinamerikanska förhållanden utmärkt utbildningssystem och folk är svårare att lura där. Om inte eliten såg till att städa upp bland de egna skulle det kunna bli revolt bland befolkningen som redan har uselt förtroende för sina folkvalda.
En tröst för Costa Ricas politiska elit mitt uppe i alla
korruptionsskandalerna är dock att den konservativa tyska
Adenauer-stiftelsen utsett landet till det näst mest demokratiska
i hela Latinamerika. Detta som en belöning för den nyliberala politik
som förts under senare år med stora utförsäljningar av statlig egendom. Två
costarikanska presidenter med ansvar för denna politik anklagas nu
för att ha tagit emot mutor från det franska telebolaget Alcatel. Det
gäller Miguel Angel Rodríguez som nyligen tvingades avgå som generalsekreterare
för OAS (Organisation of American States) och som satts i häkte i sex
månader samt José María Figueras som sannolikt kommer att begäras utelämnad
från Schweiz. Den senare fick enligt Costa Ricas Kanal 7 ett konsultarvode
på 900.000 dollar av det franska telebolaget - pengar som betalades ut under
färutsättning att Alcatel fick en order av den costaricanska staten värd
nästan 150 miljoner dollar.
Ettan på den konservativa
demokratihitlistan hamnade givetvis Chile där Pinochets militärer har
vetorätt i alla viktigare frågor och där en viss andel av alla intäkter från
de förstatligade (under Allende) koppargruvorna går till militären. Chiles
militär har under senare år också fått kraftigt ökade anslag och etablerat sig
som USA:s hjälpreda i regionen, bland annat på Haiti där man hjälper den
USA-installerade premiärministern Gerard Latortue att slå ner folkliga krav på
ett återinförande av demokrati.
BJÖRN BLOMBERG
Relaterad länk:
La Prensa Honduras om korruptionsskandalerna i Costa Rica
Tillbaka till förstasidan