Free Web Hosting Provider - Web Hosting - E-commerce - High Speed Internet - Free Web Page
Search the Web

Haiti kastat åt vargarna

28/2 2004

- Liberala tankesmedjan COHA: När Kanada, USA och EU valde att avbryta allt samarbete med Haitis regering banade man väg för det totala kaos vi ser idag.

- Saul Landau (kolumnist vid (Miamikubanska Radio Progreso ): Ingen regering kan regera utan ekonomiska resurser.

- Aftonbladets och Washington Posts reportrar i Port Auprince: Totalt kaos sedan polisen gett upp och väpnade gäng tagit över staden.

- US State Department hycklar: Uppmanar Aristide att stoppa våldet, men de polisstyrkor som Aristide skulle behöva för att göra det har inte fått någon adekvat träning sedan 1996 då Kanada och USA drog in in sitt träningsprogram som hämnd för att Haitis regering vägrat gå med på nyliberala utförsäljningar av statlig egendom. Och sedan år 2000 vägras Haiti helt lån och bistånd från internationella finansorgan och från USA och EU.

Haitis fåtaliga, illa utrustade och föga utbildade polisstyrkor har sedan flera veckor i praktiken lagt ned verksamheten. Detta i ett land på ca 9 miljoner invånare och där den totala statliga budgeten uppgår till 300 miljoner dollar.

President Aristide har under sina två presidentperioder obestridligen gjort mer än någon tidigare president för att höja befolkningens utbildningsnivå och för att förse befolkningen med sjukvård i detta hårt AIDS-drabbade karibiska land. Men sedan amerikanska styrkor förde honom tillbaka till makten 1994 och gjorde slut på en omåttligt brutal militärdiktatur har Haitis regeringar (med eller utan Aristide) inte haft de resurser som krävs för att upprätthålla elementära samhällsfunktioner (lag- och ordning mm) och utvecklingen har därför mer och mer tagits över av väpnade gäng och antidemokratiska krafter från militärdiktaturens och Duvalierfamiljens dagar.

Varje gång USA intervenerar militärt är det av förståeliga skäl en målsättning att så få amerikanska liv som möjligt ska offras. När USA intervenerade på Haiti 1994 var militärens befogenheter oerhört begränsade. Man skulle avsätta militärjuntan men man gjorde ingenting för att avväpna de paramilitära grupperna runt om på Haiti. Dessa kunde därför fortsätta att terrorisera befolkningen samtidigt som det bildades beväpnade grupper som stödde Aristide och som senare också de har gjort sig skyldiga till brutala övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

USA och EU begärde av Aristide att han skulle avväpna de grupper som uppger sig stödja honom somett villkor för att ge Haiti lån som landet är i desperat behov av. Men man gav inte Aristide de resurser som han skulle ha behövt för att kunna förverkliga uppgiften: Ingen utbildning av landets inkompetenta polisstyrkor, inga vapen, ingen utrustning till poliserna, inga resurser till att anställa fler poliser, inga bidrag eller lån till att bygga rymningssäkra fängelser, inga resurser till att stärka rättsväsendet. Följden blev att Aristides valhänta åtgärder kom att provocera de väpnade grupperna som tidigare stött honom och att dessa kom att vända sig emot honom och ansluta sig till högeroppositionen.

Som exempel kan nämnas hur Aristide i avsaknad av kompetenta poliser som skulle ha kunnat gripa ledare för väpnade grupper lät kalla en av de väpnade gruppernas ledare till presidentpalatset. Där greps han, ställdes inför rätta för övervåld mot oppositionsanhängare och spärrades in i fängelse. De väpnade grupperna svarade med att köra in med en bulldozer i fängelset och släppa ut alla interner inkluderat deras egen ledare och diverse knarkhajar. När sedan deras ledare blev mördad skyllde man detta på Aristide och det väpnade upproret var snart ett faktum.

EU och USA har hela tiden visat prov på en skrämmande naivitet i sin inställning till Haitis antidemokratiska högeropposition. Denna visade redan i december bortom allt tvivel att man saknar all respekt för konstitutionellt styre. Man mutade studenter att delta i väpnade provokationer mot regeringen, man brände ner skolor och trakasserade lärare och sjukvårdspersonal som vägrade att delta i en strejk som skulle pågå fram till dess landet folkvalde president tvingats avgå. I själva verket har oppositionen aldrig haft något starkt folkligt stöd och det är detta faktum som gjort att man förlitat sig på våldsmetoder: Man har hela tiden stött den extremhöger i USA under ledning av senatorn Jesse Helms som drivit igenom de brutala sanktionerna mot Haiti och man har hoppats på att kunna göra Haiti oregerligt och sedan att som nu idag kunna kuppa sig till makten i det rådande kaoset.

Mot den bakgrunden är det absurt att omvärlden ens haft några förhoppningar på att de cyniska och antidemokratiska oppositionsledarna skulle kunna vara beredda att delta i ansträngnignar att bevara demokratin på Haiti. Redan för ett par veckor sedan uppmanade oppositionsledare de väpnade banditerna att inte lägga ned vapnen i kampen mot den konstitutionella regeringen. Självklart vägrar de också nu att medverka i internationella ansträngningar att bevara Haitis demokrati.

Oppositionen använder sig av samma typ av hysterisk lögnpropaganda mot Aristide som använts mot Chavez i Venezuela. Aftonbladet återger i en artikel denna propaganda som dagsens sanning. En knarkhaj som Haiti utelämnat till USA för att dömas i Miami påstår att Aristide skulle kontrollera knarkhandeln på Haiti. Men denna exponent för Haitis korrupta och välbärgade elit har ju en vendetta mot Aristides regering som samarbetar med USA för att få stopp på knarkhandeln. Ingår inte källkritik i modern journalistutbildning? Om det låg någon som helst sanning i anklagelserna mot Aristide, varför har inte USA:s ambassad i Port Auprince som samarbetar med Haitis opposition och entusiastiskt spritt dess propaganda mot Aristide i åratal kunnat lägga fram några som helst bevis mot Aristide? Varför har inte underrättelsetjänsten CIA, som avlönade flera av militärdiktaturens generaler och minst en av ledarna för de paramilitära dödsskvadroner kunnat göra det?

EU och USA har, som COHA påpekar, hela tiden gett oppositionen ett veto över Haitis framntid. Vägrar oppositionen att utse representanter till den valkommission som enligt OAS föreskrifter krävs för att kunna hålla parlamentsval, så säger USA och EU ja och amen. Det finns ingen överenskommelse mellan regering och opposition, alltså blir det inga lån och inget bistånd. Ingen annan stans i världen förväntar man sig att en folkvald regering enbart ska vidta åtgärder som kan godkännas av oppositionen, men på Haiti ska det vara så. Det är ett demorkatiskt minimikrav från världens rika härskare.

Idag råder total anarki i Haiti. Utvecklingen styrs helt av väpnade grupper av alla slag, inkluderat rena banditer som utnyttjar situationen för att roffa åt sig (se artikel i Washington Post, länk nedan). I detta kaos får också representanter för Haitis rika elit lida. Många fattiga ser dessa som ansvariga för det pågående kuppförsöket och i den rådande anarkin kan man ta en brutal hämnd. I själva verket hade dessa rika människor varit bättre betjänta av bevarad demokrati eftersom rättsväsende och polis också skyddar deras intressen så länge de håller sig inom lagens råmärken. Men tron på demokratin och rättsstaten kunde inte upprätthållas med de minimala resurser som stod Haitis regering till buds och med så mäktiga fiender som USA:s neokonservativa, segregations- och apartheidanhängaren Jesse Helms och ett cyniskt och hycklande EU.

Nu hotas Aristide att mördas av paramilitärer och militärer från diktaturerernas onda dagar. Den europeiska vänstern har knappast brytt sig nämvärt. Jag skrev en artikel till Ordfront om de demokratiska institutionernas hotande sammanbrott pga USA- och EU-sanktioner mot Haiti men de refuserade och publicerade i stället artiklar om mordet på Allende i Chile för 31 år sedan (länk till min refuserade artikel nedan). Ett positivt undantag har Svenskkubanska föreningen varit. Deras ELAK-sida har publicerat en GP-insändare om Haiti och ordförande Eva Björklund har hjälpt till att sprida information över internet. GP:s Fria Ord fortsätter att vara ett framstående forum för en nyanserad utrikespoltisk debatt såväl när det gäller Haiti som Kuba, Venezuela med flera länder.

Haiti är ett litet land. Men där bor ungefär lika många människor som i Sverige. USA har redan skickat tillbaka drygt 500 båtflyktingar nu i dagarna. Desperationen där är ohygglig. Och det finns knappast några skäl till optimism vad gäller demokratins möjligheter att överleva i landet.

BJÖRN BLOMBERG

LÄNKAR: Washington Post om det rådande kaoset i Haiti

Artikel refuserad av Ordfront om den hotande anarkin till följd av EU-sanktioner mot Haiti

COHA, liberal tankesmedja som publicerat mängder av artiklar om Haiti, missa inte artikeln Haiti thrown to the wolves

Tillbaka till förstasidan